Vardagsliv 2015

Torsdagspunkter

Milda vintrar

Som bekant har vi milda vintrar. Allt är så klart relativt, våra vintrar är ju betydligt kyligare än säg San Diego i Kalifornien, men de är ju betydligt varmare än säg New York City. Plusgrader och regn är normen för våra vintrar. Undantagsvis kan en arktisk kyla dra in och lämna snö även på “the valley floor” som man säger (Portland ligger i en dal, omgiven av två bergskedjor till väst och öst). Då blir det kaos, skolor stängs och ingenting fungerar. Det tål att upprepas, allting är ju relativt, även om våra vintrar alltså är rätt varma, gråa, molniga, mindre ljustimmar förstås (men så är det ju överallt) och med en hel del regn så upplever jag dem faktiskt som inte alls så farliga. Det ÄR många dagar med sol också. Jag föredrar de här mildare vintrarna, jag vet att min M hellre skulle ha svenska kalla vintrar. Visst, det är vinter och det är grått men det är mycket mera sol och ljus än vad vi har i Norden så jag upplever ju helt klart att jag vädermässigt bytt upp mig. Sedan har vi dessutom fantastiskt långa somrar av ständig sol som gör att man faktiskt hinner tanka på kontot och mer än välkomna hösten då den kommer rätt sent (september klassar jag som en sommarmånad).

c3

Dimma är ett mycket bra tecken på att få en solig dag. Vi har haft mycket dimma den här vintern, tät dimma som legat tjock och förvisso gjort morgontrafiken jobbig men det kan det vara värt för sådana morgnar är inte bara fina och trolska i sig utan betyder oftast att inget regn är på gång utan solen som spricker upp senare på dagen. Så ser man dimma på morgonen brukar det vara ett säkert kort på att det senare blir en solig dag 🙂 Dimman kan ligga i rätt länge, släppa vid 11-12 först. Jag upplever inte dimma som deprimerande eller negativt grått, men jag vet många som tycker dimma är besvärligt och att dimma är grått och grått mår de inte bra av.

c1

En stilla morgon i en lekpark.

c2

Jag upplever inte dimman som fuktig här utan torr, det är så tyst och fint. I skräckfilmer är ju dimma lika med läskigt, då kan man ge sig sjutton på att nåt olycksbådande är på gång men i verkliga livet är dimma fint.

Tillbaka till det här med väder och vind och olika preferenser

Mycket beror väl på ens referensramar. Vad man är van vid, vad man jämför då man säger  det är kallt, det är varmt osv. USA är ju så stort med så olika klimat och väder att för en amerikan som flyttar inom sitt land kan man gå från vinterkyla i nordöst till öken i sydväst. Snacka om två drastiska skillnader.

Jag har hört det här förr, men det har återigen kommit upp. Jag har en bekant som kommer från Texas och mer eller mindre sitt vuxna liv tillbringat mest tid i den och närliggande delstater, där det är varmt och soligt året runt. Mer eller mindre. Hon har bott här flera år nu men har fortfarande väldigt svårt under vintermånaderna och de gråa dagarna. Jag känner henne inte så väl men jag tror att det här är en så stor grej att det skulle kunna vara en deal breaker och att de i nåt skede skulle kunna flytta.

Å andra sidan har jag en kompis som också kommer från Texas och älskar livet här, hon har även fått sina föräldrar att flytta hit för de har blivit lika förälskade. Halva släkten är nu här. För dem är det en större fördel att få all grönska, att få se allt lummigt och grönt och hur det överväger den året runt lysande Texassolen och shortsvädret. Hur de hellre har en “perfekt” lång sommar mellan mitten av juni-1 oktober av sommarväder då man kan vara ute (vilket man inte kan i Texas, för hett) och hellre tar en grå och regnig vinter.

Så det behöver ju inte alltid betyda att vi är det vi känner till och är uppvxäta, vana vid. Vi människor har nog olika behov, våra kroppar och sinnen mår bra av olika sorters klimat, natur och väder. Och det är definitivt inte alltid så att vi tycker om det vi kommer från utan kan känna oss mycket mer hemma i ett annat väder och klimat, känna oss mer hemma i ett annat väder och natur än det vi växt upp med. Personligen värdesätter jag årstider och tror jag skulle ha svårt för året runt sol och sommar.

Fenomenet “un-frienda” på Facebook, att dumpa en “vän” på FB. Är inte det lite intressant, är inte det lite av ett modernt sätt att “göra slut” med någon. Nu menar jag inte att man dumpar någon från sin lista som man aldrig känt, rensar bland kontakter man aldrig haft nåt att göra med men som man kanske bara blivit vän med pga nån gemensam bekant, pga nåt intresse man delat eller pga av någon anledning som man inte förstod i början av sin användning då man bara lade till folk hur som helst utan att tänka (men med mer erfarenhet kanske blivit mer restriktiv vilka man “godkänner”?).

Hur som helst, jag har ju nämnt en del av mina relationer i verkliga livet här runnit ut i sanden, hur kompisskap som byggts upp och varit en del av min vardag av olika anledningar tynat bort. Det har bara blivit så, av olika anledningar när man gått vidare med andra saker i livet och fått andra behov. Inget dramatiskt egentligen och jag har aldrig menat nåt illa heller. Hur som helst, en sk vän som var en stor del i min krets och som var en del av en gemensam, större grupp har nu “dumpat” mig på FB och officiellt gjort slut. Oh well…

En positiv överraskning vad gäller städningen i det nya huset är att trots att det är mycket större än vårt gamla boende så är det lättare att städa och tar inte såå mycket tid i anspråk. Jag tror det beror på den enkla anledningen att vi har mycket mindre grejer nu, det är förvisso större ytor men mindre möbler och grejer som radas upp på varann och gör det svårstädat. Det är enklare att bara dra fram med dammsugaren och även mindre dammtorkning.

Nästa år fyller jag jämnt.

Förutsatt att jag och de nära mår bra och alla är friska, så uppkommer frågan: göra något speciellt på den dagen? Fira och planera in något extra och särskilt eller inte uppmärksamma det alls.

Det finns tid att grunna på men jag ska erkänna att jag redan börjat tänka på det.

Advertisements
Categories: Vardagsliv 2015 | 8 Comments

Blog at WordPress.com.