Kyrkor & tro

d3

Lätt att hitta biblar i mer “upphottade” versioner som t.ex. denna Adventure Bible som riktar sig till 8-12-åringar. Det finns rätt mycket “rolig” bibellitteratur (eller vad nu ska använda för ord).

Stellas förskola har ingen religiös koppling eller profil, den drivs helt utan någon särskild lära i botten. Däremot delar de campus med en kyrka och den kyrkans tillhörande förskola. I kyrkans lobby kan även föräldrar till “vår” förskola sitta och använda deras wifi, gratis fika och liknande. Eftersom dagarna är så korta stannar jag ibland kvar och utnyttjar tiden till datortid istället och i den vevan har jag även börjat prata en del med de föräldrar som stannar kvar, de som jobbar där eller kyrkobesökare som tar en kaffe i lobbyn. Det har blivit en oväntad social stund. Det har varit intressant att få en inblick i hur en typisk kyrka och församling kan jobba här, hur mycket program och aktiviteter kyrkan erbjuder sina medlemmar, visst vet jag att det hemma finnas körer och viss annan verksamhet i kyrkans regi men min uppfattning är att det är på ett helt annant plan här. Kyrkan och en församling erbjuder mycket mer program och aktiviteter. Jag har aldrig varit engagerad i någon kyrka här, det har liksom inte känts som min eller vår grej alls, men jag tror man kan missa enormt många möjligheter till socialt och gemenskap för mycket händer helt klart i kyrkan (men man kan ju inte börja gå om man inte köper budskapet).

cumc-courtyard

Kyrkor är inte alltid helt lätta att se och identifiera heller, då de ju inte har den klassiska och fina arkitekturen som i Europa utan här är kyrkorna som vilka byggnader som helst, anonyma och inte helt sällan kan de vara fula och nästan industriliknande byggnader utifrån.

Kyrkan som angränsar till vår förskola är dock rätt liten och syns på bilen ovan. Det ser inte ut som det jag definierar som en kyrka utan som vilken byggnad som helst men inne är den riktigt mysig och med en varm atmosfär måste jag säga. Så det är väl inte utseendet som avgör utan vad som pågår därinne. Jag har blivit mycket varmt välkomnad och det är faktiskt riktigt trivsamt att sitta där. Begravningsplatser är sällan vägg i vägg med kyrkorna utan finns på helt skilda platser. Det klassiska upplägget med kyrka och en lugn fin begravningsplats intill är enligt min uppfattning inte särskilt vanlig.

cumc-sanctuary

Insidan från kyrkan, salen där gudstjänster äger rum men kyrkorummet är inte så heligt som hemma utan här kan kyrkorurmmet användas till vad som helst. Idag såg jag t.ex. att de tömt salen på stolar och istället ställt i ordning nån sorts läkarmottagning då kyrkan erbjöd en engångsmöjlighet för gratis screening som blodprov för kolesterol, blodtrycksmätning och liknande enklare hälsokoll.

En annan sak med kyrkor och församlingar här, det finns mycket mer varianter, avknoppningar och inriktningar än vad jag någonsin sett hemma. De kan heta allt möjligt och inte alltid helt lätt veta vad de står för. Kyrkan och församlingen där jag alltså sitter ibland heter t.ex. Christ United Methodist Church. När jag åker ut på motorvägen ser jag skyltar till en Sunset Presbyterian Church. En annan jag passerat vid något tillfälle säger sig heta St Gabriel Episcopal Church eller Jesus Christ Church. Några exempel på hur många olika sorters inriktningar och namn det finns. USA har ju inte och har aldrig haft en statskyrka.

På infotavlan utannonseras det ofta om bibelstudierkvällar. Det känner jag till sedan tidigare och tycker är lite intressant att “vanligt” folk deltar i och inte bara något för präststudenter eller liknande som sker på hög “svår” intellektuell universitersnivå. Bibelstudier är faktiskt något som är rätt vanligt att många troende går på och deltar i, det kan handla om en kväll i veckan då man samlas och diskuterar bibeln helt enkelt. Andra events är pannkakskvällar, olika artister, bokklubbar, hälsocheckkontroller som jag såg idag, pengainsamlingar för diverse ändamål. Många kyrkor har även barnvaktspassning, typ som gym kan ha, som man kan utnyttja under gudstjänsten. De kyrkor som även driver förskolor har förstå en profil som går hand i hand med de värderingar och trosinriktning som kyrkan står för.

Jag vet ju inte då jag egentligen inte har någon direkt erfarenhet av aktiv medverkan i någon församling och kyrka vare sig hemma eller här. Men min uppfattning är att för de som är troende här verkar väldigt aktiv i församlingoch kyrka. Det handlar inte bara ett stumt kyrkobesök i veckan där man sitter i sin bänk och sen går hem igen utan man hänger i kyrknan och deltar aktivt i mycket av det som ordnas i kyrkans regi. Kyrkan är för många troende en samlingsplats, en knytpunkt du använder for socialt umgänge. För många, även om man inte är starkt troende, är det nog också rätt självklart att vara rätt aktiv i kyrkan.

Att definiera sig som troende är helt klart normen i landet, det är viktigt. Det är nog otänkbart att t.ex. se en presidentkandidat vara uttalad ateist, han skulle inte ha en chans att ens komma så långt som till att ens kunna bli en presidentkandidat.

Inte minst bedriver många kyrkor ett viktigt frivlligt arbete för att hjälpa de utsatta i samhället. Eftersom det sociala skyddsnätet är mycket sämre här är hjälpen från kyrkor mycket viktig och nödvändig. Allt från insamlingar av mat som delas ut, klädinsamlingar till att kyrkor, speciellt downtown, erbjuder natthärbärgen och övernattningsmöjligheter för hemlösa. Eftersom Portland sägs ha minst antal kyrkor i landet har man även mindre möjligheter att ta hand om de utsatta, t.ex. sägs det att bristen på antal härbärgen för hemlösa och hur man kan se så otroligt många hemlösa på gatorna downtown är en direkt koppling till hur det helt enkelt finns färre kyrkor här som kan hjälpa till.

Jargongen och hur man pratar här är som bekant en annan, Gud vävs in oftare i tacksamhetstal (“”Gud hjälpte oss samla ihop oss efter förlusten och komma igen och vinna). Jag tror inte alltid det behöver betyda så mycket, man behöver inte vara starkt troende för att man pratar på det sättet eller säger sig vara välsignad (blessed) för allt man har x eller y i sitt liv. Det är lite av ett annat språkbruk bara.

Advertisements
Categories: Uncategorized | 8 Comments

Post navigation

8 thoughts on “Kyrkor & tro

  1. Vi är glada att bo i en stad där kyrkor inte är allt! Kusterna här i USA är bäst…

  2. Amerikaner är ju betydligt mer religösa än vad man är på många håll i Europa och gud och religon har en mycket mer central roll och en stor roll i samhället. Det är ju precis som du tar upp så att det finns och erbjuds en stor social gemenskap och samvaro med olika aktiviteter på ett helt annat sätt via kyrkan än vad man är van vid som Europé. Hade vi stannat i Alabama hade jag seriös övervägt att gå med i en kyrka just för att få tillgång till det sociala nätverket även om jag inte direkt är troende. I Södern är ju kyrkan och religion av extra stor betydelse. Det är ju väldigt religösa delar av USA.

    PS Igår invigedes SweaBasel officelt. Vi hade den internationella ordföranden på plats för hela Swea International som höll tal. Jättekul. Det är två nya föreningar som startats nu 2015 och det var Swea Basel och Swea Portland. Tänkte på dig. Men det är ju kanske en liten bit att åka dit. Sedan är ju varje Swea förening väldigt olika i avseende av medlemmar, utbud och ålder med mera. Men det har verkligen gett mig ett fantastiskt och inspirerande nätverk här.
    Kram och trevlig helg Anne.

  3. Desiree,
    Definitivt, överlag mycket mer religiösa och många har det ju som en naturlig del i sin vardag.Kan tänka mig att just i södern så såg och märkte man det här mycket mer.
    Men vad kul att SweaBasel officiellt öppnat, har förstått på dig som att det verkligen gett dig mycket.Jag har nog också haft väldigt myckt fördomar, förstår det kan variera mycket förstås vad gäller åldrar, bakgrund och vad gäller allt det här men föreningar som startar från grunden, som er, kanske oftast blir helt annorlunda och inte täta nätverk av sådana som alltid gått utan det blir nåt nytt och fräscht från grunden. Hehe, du vet säkert mer om Swea Portland än vad jag vet 😉
    som du vet sprang jag bara på en svenska på Ikea som var engagerad i det och via henne blev jag uppskriven på en lista. Hade tidigare lite kontakt med henne via mailen men vet inte riktigt hur långt de kommit men kommer definitivt testa gå med när de är klara. Jag har inte hört nåt mer om att de u nuläget söker mer hjälp eller medlemmar utan de verkar ha sin styrelse och stomme klar och det verkar som att de senare öppnar upp för “vanliga” medlemmar då de öppnar.

  4. Sara

    Som kristen i Sverige har jag känt många gånger hur icke-troende kan vara riktigt taskiga mot en bara för att man tror på Gud. Det har jag aldrig känt från amerikaner eller när jag har bott utanför Skandinavien. Svenskar vill ge sken av att de är så accepterande men av egen erfarenhet (och hört från andra) så är det långt ifrån sant.

    • utvandrare2000talet

      Sara,
      vad ledsamt det är så men samtidigt är jag inte förvånad utan har lätt att föreställa mig och att det är så i Sverige och Skandinavien med för den delen. Att man tom kan vara taskig mot en troende och inte alls särskilt accepterande. Tråkigt och faktiskt sorgligt. Överlag kan jag tycka svenska självbilden inte stämmer, precis som du bra säger vill man ge sken av att vara så accepterande mot mångt och mycket men det är som du säger långt ifrån sant. Jag tycker man kan vara väldigt dömande till och med, samt ha en lite högfärdig attityd att det svenska sättet (vad det nu än må ha handla om och som svensken tycker är det rätta).
      Vad som slår mig nu är att många kyrkor här och församlingar verkar mindre stela och inte ens behöver kännas så “kyrkliga” eller “religiösa”. Klart att det finns en tro i botten, vissa mer och andra mindre, men på nåt sätt kan jag uppleva att det är mer lättsamt, mindre stelt. Återigen, jag menar inte att man inte tar tron på allvar. Tvärtom! Men från min tid som konfirmand och uunder den tiden då jag var som mest aktiv i församling och kyrka så tycker jag kyrkan förmedlar något ganska allvarligt, något tyst, lågmnält. Som troende upplever man säkert int församlingslivet och kyrkan i Sverige som jag just beskrivit det, det är säkert typiskt en utomståendes bild av man tycker det känns allvarligt och stelt.
      Men som det här med att inte få klappa i kyrkan, tyst sitta i bänken och hur det idag mest är äldre personer som deltar. Det här är kanske inte din bild som en troende som aktivt deltar, så det kanske inte är sant men jag tror att många svenskar har fördomar vad det innebär vara troende och man kanske minns eller det man vet är just den här bilden av kyrkan (som baserar sig på en konfirmationstid som ju alla verkr göra oavsett vad man tror och kanske ett årligt besök under julen).
      Här upplever jag församlingarna som mycket mer levande, inte så allvarliga utan som en öppen gemenskap, kyrkorummet är till för applåder, skratt men även tystnad och eftertänksammhet förstås. Alla aktiviteter som sker runt kyrkan och där alla som deltar delar sin tro förstås men samtidigt så mycket mer. Jag tycker också om att man kan ha diskussioner om sin tro, även intressant och givande för en utomstående. En diskussion som förutsätter båda är öppna, respektfulla och accepterande av olika livsval och åskådningar förstås. Intressant!!!

  5. Säger som AM ovan, kusterna är bäst!
    Visst går många i kyrkan här, men det är ingen som “prackar på”. Många är även de som aldrig går i kyrkan, massor. Tror jag känner fler som inte går i kyrkan än sådana som gör det.
    Bor i en liberal del av landet, och är så otroligt tacksam.
    Tror att många går i kyrkan enbart för det sociala livet om finns där. Här finns även många Universal Unitarians. .
    Tror egentligen inte att de flesta som går i kyrkan är mer troende än du och jag, men det är ett sätt leva för dem. De är vana vid det sen barndomen.
    Peters familj är alla Episcopalians, men ingen av dem är direkt religiös. Men, systrarna går i kyrkan med jämna mellanrum, och Peters flädrar gick varje söndag då min svärmor var frisk. Men som sagt, direkt troende är ingen av dem. I kyrkan finns vänner, teaterklubb, teklubb etc etc….
    När jag jobbade på Montessori hade vi lokalerna i en kyrka, men skolan var inte religiös på ngt sätt. Det
    är vanligt att dagis etc ligger i kyrkans lokaler.
    Kramar!!!!

  6. Annika,
    Jag tror det är så! Som du säger, inte nödvändigtvis mer troende utan det är en livsstil de är uppväxta med. Bra sagt!
    Jag tycker inte heller jag sett mig något påprackande, jag hörde häromdagen att en kille som satt i lobbyn (precis som jag) och började argumentera och ha en saklig men sansad diskussion om tro/inte tro och de som var där från kyrkan hade inget dömande eller tyckte det var olämpligt att han satt där i en kyrka och tyckte annorlunda. Ömsesidig respekt.
    Sen tror jag, som en mycket starkt troende kompis här sa till mig, du är inte troende på långa vägar som jag är men du är ändå lik mig för du delar samma värderingar som jag har, samma moraliska kompass och även om du inte själv ser det som “kristna” värderingar är det precis hur jag definierar det.
    Kramar!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com.

%d bloggers like this: